Min erfarenhet av kursen digital marknadsföring – #dig2101

Efter fem intensiva månader har specialiseringen i digital marknadsföring kommit till sitt slut. Det har varit en väldigt lärorik period på många sätt och jag har inte ångrat en sekund av mitt val utav kurs.

Kursen digital marknadsföring (30 HP) består utav tre delar

Den digitala ekonomin

Forskaren och professorn Arne Krokan kickade igång kursen med att introducera oss för den digitala världen och dess framtåg i vår värld. Arnes del tog sig an den digitala ekonomien, delningsekonomi, digitala tjänster och hur digitaliseringen ändrar företag och konsumenter. Arne gav oss en god start på digital marknadsföring och en inblick i digitaliseringen, Arne är fantastiskt duktig föreläsare och en av Norges främsta inom digital ekonomi, så bättre kunde inte dig2101 starta!

Digital marknadsföring

Efter Arne Krokans mer teoretiska del var vi nog alla klara för Karl Philips Lunds och Anastasia Mariussens del, där vi skulle få lära oss mer “hands on” digital marknadsföring. Det var även i denna period vi startade med Google Online Marketing Challenge som var en del av Anastasias undervisning.

Karl Philip lärde oss allt som är värt att veta om E-handel, SEO, konveteringsoptimalisering och mycket mer! Ärligt talat var jag lite rädd för Karl Philip när vi skulle starta, min uppfattning av honom var att han var mycket sträng och  alldeles (för..)ärlig. Dock ändrade det sig snabbt efter första föreläsningen, jag tycker fortfarande han är sträng och ärlig men det är något jag uppskattade i undervisningen med honom. Han pushade oss och att gå ut ur komfortzonen och peppade oss alltid till att göra mer och tro på oss själva. Det är jag väldigt tacksam för idag!

I Anastasias del var det kanske inte helt oväntat mycket fokus på Googles program eftersom hon jobbar på Google i Dublin. Anastasia lärde oss extremt mycket nyttigt så som Google Analytics och en hel del Google Adwords såklart. Det var väldigt hands on kunskap som jag är säker på att jag kommer få användning för i framtiden.

Sociala medier

Sist men inte minst hade vi Cecilie Staude som lärde oss allt som är värt att veta om sociala medier och hur man använder det i marknadsföring. Cecilie lärde oss om kommunikation i sociala medier, lagar och regler, hur man når ut med sitt budskap i SoMe och mycket mycket mer. Väldigt lärorikt och kul!

 

Vad tyckte jag?

Kursen i digital marknadsföring har gett mig otroligt mycket kunskaper som jag är väldigt tacksam över. Kursen handlar om mer än bara digital marknadsföring, jag skulle säga att det till stor grad handlar om personligt varumärke och skapande av din egen digitala identitet, något som lockade mig. Det handlar mycket om att pressa dig själv, komma ut från din komfortzon och utvecklas. Att skriva blogg har gått från att kännas lite töntigt till att bli mitt sätt att visa vad jag kan.

Att få ynnesten att lära sig det senaste inom digital marknadsföring utav Norges kanske bästa inom ämnet har varit otroligt roligt. Även fast det stundtals varit mycket att göra och extremt mycket att lära sig så har det alltid varit värt det.

Jag ångrar inte en sekund att jag valde detta valämne, det var en kurs som passade mig perfekt och där jag verkligen fick chans att utvecklas som person och tillända mig kunskap som jag kommer få användning för i framtida jobb. Efter kursens slut sitter jag igen med en mer klar bild över vad jag vill jobba med efter mina studier.

 

Digital marknadsföring fick mig till att välja en rättning – nu ska jag bara implementera som ett helve**!

 

 

Tack alla föreläsare och gästföreläsare för en fantastiskt bra termin!

 

Här kan du läsa mer om valämnet digital marknadsföring på Høyskolen Kristiania!

Content marketing – hur mäter man effekten?

Content marketing, eller innehållsmarkndsföring som det också kallas har blivit ett utav de senaste buzzorden inom marknadsföring. Men vad är det? Syftet med content marketing är att skapa innehåll som engagerar läsare för att bidra till intresse för företag. Meningen med content marketing är att skapa innehåll som vill stärka medvetenheten hos lojaliteten hos kunder och prospekt – och på så sätt bidra till ökad försäljning. Innehållsmarknadsföring är oftast i form utav redaktionellt material som artiklar, videos och andra mer informativa sätt. Det redaktionella materialet har som regel inte lika mycket fokus på sälj som hederlig reklam har.

Content marketing har ofta som mål att bjuda läsarna på intressant, roligt och relevant material för att påverka mottagarnas vilja att konsumera, särskilt på lång sikt.

 

De senaste åren har content marketing exploderat och vi exponeras inför innehållsmarknadsföring mer än någonsin. Videos och redaktionellt skriva artiklar som inte vid första anblick har som ambition om att sälja är något allt mer dyker upp i vår feed eller nyhetssidor. I detta inlägg ska jag dock inte ta mig an olika former av content marketing, jag kommer istället att fokusera på själva nyttan av det och hur man mäter effekten – och viktigast av allt, hur man mäter konverteringar!

 

För det första är det viktigt att sätta sig mål inom content marketing som är mätbara – Hur ska vi mäta effekten på bästa sätt?

(Modell hämtat från föreläsning med Cecilie Staude)

Modellen ovanför delar in mål i 5 olika nivåer. Ett ideelt mål för företag borde vara på nivå 4 eller 5. Nivå 1-3 ägnar sig till delmål eller indikationer. Vi kan enkelt förklara att content marketing är på 1-3 nivå  – men har som mål att leda till 4 och 5.

 

Här nedan listar jag 8 olika sätt att mäta hur din innehållsmarknadsföring ger dig önskad effekt eller ej.

  1 Direkt trafik till hemsidan

En långsiktig satsning på innehållsmarknadsföring i sociala medier bör ge en effekt på antal människor som besöker din hemsida, ökar din besökstrafik?

Relevanta frågor

  • Är innehållet på hemisidan något förbrukarna upplever som relevant
  • Kan användarna utlösa en handling på hemsidan?

  2. Lästid/användartid

Hur länge brukar användarna på ditt innehåll? Ser de klart videon du lagt ut eller tar de sig tid att dela och kommentera din artikel? En ökning i lästiden/tittatiden ses som en indikation på ökad kvalité.  

  3 Kommentarer

Interagerar dina läsare med ditt innehåll? Positiva eller negativa kommentarer ger en god indikation på om innehåller som produceras är engagerande eller inte. Om responsen är positiv eller negativ kan också vara en underliggande indikation på om innehåller är riktigt för målgruppen eller ej. Genom att kartlägga kommentarer kan du lättare få en överblick om du behöver ändra något eller ej.

  4 Delningar

Delning är i utgångspunkten ett bra sätt för att mäta engagemang och relevans. Här gäller det dock att skaffa sig insikt i varför användarna delar ditt innehåll, hur delas innehållet, hur många delar, vem delar osv? Det ger insikt i ditt material och ger bra kunskap för framtida strategi.

   5. Klick och läsarantal

Klick ses som en målparameter som säger något om hur bra du är på att distribuera, tillpassa och optimalisera innehåll in mot kanaler. Läsaantall säger något om hur bra innehållet som produceras är och utveckligen i det. Läsarantal i kombination med insikt i vem som läser ger bra kontroll på om det är riktigt och relevant innehåll som produceras.

   6 Extern motiverad distrubution

Detta innebär att agendan för vad som sprids sätts i sociala medier, förr i tiden diskuterade vi nyheter i sociala medier – idag upplever vi att det är tvärtom. Idag sätts agendan allt mer i sociala medier för att sedan tas upp i pressen.

  7 Omsättning

Idag finns det möjligheter att spåra omsättning direkt genom tracking, alltså att vi kan följa en kund från innehåll till för exempel en hemsida eller beställning. Det är kanske det mest effektiva sätt att mäta om din content marketing strategi leder till konvertering.

  8 Varumärke

Content marketing är ett bra sätt för att styrka ditt varumärke. Genom research och övervakning av vad dina kunder kommenterar, se på respons av innehåll och vad som omtalas och får spridning i sociala medier, får du insikt i hur stor kunskap folk har om ditt varumärke.

Vi kan “mäta” hur känt varumärket är genom:

  • Hur ofta nämns varumärket på nätet?
  • Taggas varumärket på Instagram/twitter?
  • Hur ofta diskuteras varumärket på Facebook?
  • Har varumärket blivit omnämnt på bloggar?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källor

http://www.apsis.se/blogg/content-marketing-del-1-vad-ar-det-och-hur-kommer-jag-igang

Wilhelmsen, Nisja, Pål, Praktisk innholdsmarkedsføring

 

 

Design sprint – Från idé till verklighet på 5 dagar!

Vad är design sprint?

Design sprint är en metod som är utvecklad utav Jake Knapp och hans två kollegor på Google Ventures.  Ordet sprint syftar till att man tidsbegränsar designprocessen för att tvinga fram beslut och effektivisera arbetet. En design sprint ska ”by the book” pågå i 5 dagar där varje dag innefattar ett nytt steg i processen.

Idén om Design sprint fick Knapp när han insåg att han arbetade som bäst när han hade ont om tid, metodens mål är att lösa problem, testa nya idéer och få mer gjort på kortare tid. Enligt Knapp är Design sprint en kombination utav de bästa inom innovation, affärsstrategi, beteendevetenskap, design och mer – paketerad i en metod som alla team klarar av att genomföra.

Hur går det till?

En design sprint ska enligt Jakes Knapps bok pågå under 5 dagar och ske i 5 steg. Ett steg för varje dag. En design sprint ämnar sig åt att skapa nya ideer och innovationer på kort tid, avsett om det är en hemsida, ny tjänst, App eller kanske en kandidatuppsats?

 

Steg 1

Första steget i sprinten är att planera de kommande dagarna. Där skall du formulera ett antal sprint frågor, det kan för exempel vara att formulera frågor som ska besvaras under sprinten, vart vill vi och hur kommer vi dit? Vad kan gå fel och vad krävs för att undvika det?

I första steget kartlägger man också hela projektet som man ska arbeta med.  Hur ser situationen ut idag? Kartlägg all nödvändig information och försök att skapa en bild över vad du önskar att uppnå med din design sprint.

I en design sprint är det viktigt att alla de personer med insyn och kompetens om projektet finns tillgängliga. Det är nödvändigt att samla de personer som har olika bakgrunder inom företaget, och att alla vet om utmaningen som sprinten handlar om.Att intervjua och höra med experter för att få kunskap och insikt i utmaningen är en viktig faktor för att lyckas.

Välj ett specifikt mål – Att välja ett specifikt mål handlar om att ringa in det målet man satt sig för sprinten. I detta steg väljer man ut de ”sprint frågor” som gjordes i det första steget som är relevanta i förhållande till det utformade målet.

 

Steg 2

Andra dagen på sprinten handlar om att hitta lösningar på det målet som sattes dagen innan. För att hitta en lösning rekommenderar GV en två-stegs process.

  1. Förändra och förbättra
  2. Tänka fram nya lösningar

Förändra och förbättra 

Ta dina insikter från första dagen och försök att komponera det till en lösning till slutet av dagen. GV uppmuntrar i boken till:

 

 

“” …search for existing ideas you can use in the afternoon to inform your solution. It’s like playing with Lego bricks: first gather useful components, then convert them into something original and new.”

 

I tillägg till de material och ideér du kom fram till i dag 1, är det också nödvändigt att göra en analys inom företaget för att lättare kunna lokalisera problemet. Att se vad konkurrenter gör eller företag som har haft liknande problem har gjort kan också vara ett smart drag för att skaffa insikt.

 

Tänka fram nya lösningar

Nästa steg är att skissa på idéer som kan bidra till en lösning på problemet. Såhär skriver boken om detta steg:

 

“Everyone can write words, draw boxes, and express his or her ideas with the same clarity. If you can’t draw (or rather, if you think you can’t draw), don’t freak out. Plenty of people worry about putting pen to paper, but anybody-absolutely anybody-can sketch a great solution.”

 

GV föreslår också fyra steg för att skapa din skiss

  1. Anteckningar
  2. Ideer
  3. “Galna 8:or”
  4. Lösnings-skiss

Anteckningar – Här skall ni visa fram allt material ni hittills arbetat fram och sedan anteckna det ni tycker är användbart.

Ideer – Här skall du anteckna dina idéer och försöka att få översikt och strukturera dem bättre.

“Galna 8:or” – I detta steg ska du ta dina bästa ideer och sedan skissa 8 olika lösningar på problemet på 8 minuter. En effektiv övning som tvingar fram kreativiteten.

Lösningsskiss – GV teamet menar att “”If no one can understand the solution in sketch form, it’s not likely to do any better when it’s polished,” alltså, skissen på lösningen måste vara enkel att förstå och genomförbar.

Steg 3

 

Steg tre i sprinten handlar om att tänka kritiskt kring varje lösning ni kommit fram till och försöka se vilken av idéerna som har störst chans att bli verklig. När man till sist har bestämt sig för vilken ide man skall gå för är nästa steg att skapa en steg- för -steg plan för prototypen som teamet skall ta fram.

Beslut

Här bestämmer man vilken lösning som är bäst lämpad att bli en prototyp. För att komma till beslutet kan man för exempel låta teamet rösta, diskutera det bästa/sämsta med idéerna för att enklare komma till beslutning.

Steg för steg plan

Innan det är dags att skapa en prototyp av lösningen skapar man en steg för- steg- plan över hur det skall gå till. Meningen med att skapa en steg- för- steg plan är att lokalisera eventuella risker med projektet innan man skapar en prototyp. Genom att kartlägga planen kan man lättare se hur stegen hänger ihop och föreställa sig hur det färdiga resultatet kommer att se ut.

Steg 4

Steg fyra i sprinten handlar om att förvandla steg- för- steg planen till en realistisk prototyp som går att testa. Om du för exempel ska bygga en App eller hemsida är det i detta steg du skapar en prototyp utifrån den idé du bestämt dig för från de tidigare stegen.  Som GV säger:

“Stepp 4 is about illusion. You’ve got an idea for a great solution. Instead of taking weeks, months, or, heck, even years building that solution, you’re going to fake it. In one day, you’ll make a prototype that appears real….And on [day 5], your customers—like a movie audience—will forget their surrounding and just react.”

 

Utformningen av  appen/hemsidan/tjänsten eller vad än är du gör behöver inte vara perfekt, det handlar om att göra något bra nog för att testa på de som skall använda tjänsten/produkten. Att skapa en App eller en hemsida på en dag kan tyckas vara omöjligt, men ska man tro Jeff Knapp och hans kollegor på Google kan man komma tillräckligt långt på en prototyp på enbart en dag.

 

Steg 5

Sprintens sista dag handlar om att testa prototypen som skapades dagen innan. I den här fasen handlar det om att låta framtida användare testa prototypen och observera detta. Enligt boken till Jeff Knapp räcker det med att intervjua 5 personer för att få reda på hela 85% av insikterna!

Boken rekommenderar också att varje testperson skall intervjuas en och en i cirka en timmes tid. Knapp menar att 15 minuter skall gå till demonstrering av prototypen och ca 45 minuter för att ställa frågor till användaren. I denna fas kartlägger man vad som fungerar och inte fungerar utifrån en användares perspektiv. Det handlar om att förstå vad kunderna tycker är bra och vad de tycker har förbättringspotential.

 

Detta citat från boken tycker jag sammanfattar bra vad för kunskap man kan få genom en sprint:

“Maybe the best part about a sprint is that you can’t lose. If you test your prototype with customers, you’ll win the best prize of all—the chance to learn, in just five days, whether you’re on the right track with your ideas. The results don’t follow a neat template. You can have efficient failures that are good news, flawed successes that need more work, and many other outcomes.”

 

Sugen på att göra en design sprint?

 

 

Länk till boken HÄR

Länk till sprint – checklist HÄR 

 

 

 

 

 

 

Källor:

https://zapier.com/blog/google-ventures-design-sprint/

https://billogram.com/blog/vad-design-egentligen-ar-och-hur-du-anvander-det-for-att-utveckla-ditt-foretag-del-2/

Facebook algoritmen – så fungerar den!

Du har säkert hört om den, Facebooks algoritm som styr vad du får upp i ditt flöde. Men hur fungerar den och vad baseras den på?

Enkelt förklarat styr Facebook vem och vad du ser i din Facebook feed. Det görs av den enkla anledningen att Facebook helt enkelt är för stort, skulle vi se allt vad våra vänner postar och kommenterar skulle det bli för mycket för oss att ta in. Därför skapade Facebook en algoritm som baseras på flera faktorer och som skapar ett skräddarsytt relevant flöde just för dig.

 

 Creator – Vem som postar inlägget 

Vi har en relation till alla som postar inlägg på Facebook, antingen är det en Facebook vän eller en sida som vi har gillat. Vems inlägg du får se baseras till en viss del på er tidigare kontakt. Är det en person du interagerat med förr är sannolikheten att du får se den personens inlägg större. Facebook känner till ditt beteende i news feeden, därför räcker det att du har saktar in ditt scrollande för att läsa ett inlägg, så uppfattar Facebook det  och registrerar ditt intresse för den personen.

Till företag: Därför är innehåll och relevans otroligt viktigt för Facebook inlägg, om du får personer att interagera och klicka på dina inlägg ökar sannolikheten av att de nås av dig igen markant.

Post  – Engagemang i inlägget

Facebook kommer att klassa ditt inlägg som tråkigt om ingen klickar eller gillar ditt inlägg när du postat det. Det viktigaste för Facebook är relevans och innehåll, om ingen interagerar med inlägget kommer räckvidden minska och färre får sett ditt inlägg.

Till företag: Därför är det viktigt att skapa inlägg som öppnar upp för kommenarer och likes om du vill att fler ska se ditt inlägg. 

Type – Typ av inlägg

Facebook rankar innehåll olikt, om du postar en länk, bild eller video rangeras på olika sätt. Det spelar också roll vilken typ av person du är och vilka inlägg du får se. Om du konsumerar mycket video på Facebook kommer du få se fler video inlägg än de som inte ser lika ofta på video.

Till företag: Vad slags innehåll konsumerar din målgrupp? En blandning av video, bild och länk kan vara en bra idé för att nå ut till en bredare massa. 

Recency – När inlägget postades

Algoritmen tar också hänsyn till när inlägget postades, desto äldre inlägget är ju mindre troligt är det att du får se det. Facebook har koll på är du senaste kollade din news feed och vill rangera relevanta men äldre inlägg om du inte varit kollat ditt flöde på en stund. Är du däremot inne på Facebook flera gånger om dagen vill Facebook prioritera de senaste inläggen åt dig.

(Länk till bild)

 

 

– Vad tycker du om att en algoritm styr ditt flöde?

 

 

 

Källor:

http://blogg.vk.se/jakobmjobring/2016/09/29/vad-ar-facebooks-algoritm/

How Facebook News Feed Works